Digitala produktpass: ett viktigt steg mot hållbara och spårbara produkter
- info465627
- för 7 dagar sedan
- 3 min läsning
På Chalmers Industriteknik leder Sophie Charpentier, PhD i fysik, arbetet med att ta fram konkreta vägar för företag att möta de kommande EU-kraven på digitala produktpass. I ett gemensamt projekt med EMC kartläggs hur små och medelstora företag i Halland kan rustas för förändringen och hur en regional kunskapshubb kan bidra till ökad transparens, hållbarhet och cirkularitet.
Berätta om projektet – vad gör ni och varför är det viktigt?
Projektet har som mål att kartlägga behov och mognadsgrad hos små och medelstora företag i Region Halland i förhållande till ESPR och dess krav på digitala produktpass. Syftet är att bedöma och stötta potentialen för en regional nod och kunskapsplattform, som i nästa steg kan utvecklas i ett genomförandeprojekt.
Vi ska också utvärdera och vid behov öka kunskapen hos deltagande företag. Det är viktigt eftersom projektet tar ett mer konkret grepp nära företagen, så att deras behov både förstås och omsätts i handling.
Vad vill ni uppnå?
Vi vill utvärdera om en regional nod kan vara rätt väg för att åstadkomma en snabbare och enklare implementering av ESPR och digitala produktpass hos de företag som omfattas.
Vad menas egentligen med ett digitalt produktpass?
Ett digitalt produktpass (DPP) är ett digitalt system som samlar och lagrar information om en produkt på ett sätt som gör det möjligt att följa produkten genom hela livscykeln. Informationen kopplas till en unik identifierare, till exempel ett serienummer, och görs tillgänglig elektroniskt via en databärare som en QR-kod. Det stödjer exempelvis återanvändning, återtillverkning och återvinning.
Vilka tidslinjer ser vi framåt?
De första kraven på digitala produktpass väntas börja gälla för vissa produktkategorier redan 2026. Enligt den nuvarande planen omfattas stål och järn först, följt av aluminium och textil 2027, möbler 2028, madrasser 2029 och elektronik successivt mellan 2026 och 2030.När kraven publiceras får företagen minst 18 månader på sig att anpassa sig, men den exakta tidsramen fastställs först i samband med varje beslut.
Vad vet vi idag om kommande EU-krav?
Det som fortfarande saknas är detaljerna om vilken information som ska ingå i produktpassen. EU kommer att besluta detta steg för steg för olika produktgrupper. Tanken är att datapunkterna ska ge en helhetsbild av produktens livscykel – från material och klimatpåverkan till möjligheter för reparation och återvinning.
Hur kan detta påverka företag i Halland, och vilket stöd behövs?
Alla företag som säljer produkter inom EU kommer att påverkas av de nya kraven. För små och medelstora företag, som ofta har begränsade resurser, blir utmaningen särskilt stor. Mycket handlar om digitalisering – att kunna samla, strukturera och dela data på ett effektivt sätt. Därför behövs både ökad kompetens och praktiska verktyg som gör det lättare att komma igång.
Vad är fördelarna med produktpass för företag, konsumenter och samhälle?
För företag handlar digitala produktpass både om att följa regler och att skapa nya möjligheter – till smartare produktion, bättre design och mer effektiva flöden. På sikt kan de bli en gemensam plattform för hållbarhetsdata.Många företag har redan informationen som behövs, men den finns utspridd i olika system. Med produktpass kan allt samlas på ett ställe och användas mer effektivt.För konsumenter kan skillnaden komma först senare, när informationen gör det enklare att välja hållbart. Precis som energimärkningen en gång gjorde kan produktpassen påverka hur vi handlar.
Vad hoppas du själv att de digitala produktpassen får för effekt?
Jag hoppas att DPP gör det svårare för lågkvalitativa och kortlivade produkter att ta plats på marknaden. Ökad transparens kan höja både kvaliteten och livslängden på det vi köper. På kort sikt hoppas jag också att fler ska känna sig trygga med att köpa begagnat, eftersom produktpassen ger en tydlig historik. Det kan göra andrahandsmarknaden både större och mer attraktiv.
