Halland har blivit bättre på cirkulärt byggande
- 11 juni
- 6 min läsning
Den 4 juni samlades cirka 70 deltagare från bygg- och fastighetsbranschen, kommuner, akademi och andra aktörer på Varbergs Stadshotell för att summera lärdomar, resultat och erfarenheter från Bruka Hallands arbete med återbruk och cirkulär affärsutveckling.
Under dagen presenterades forskning, projektresultat och exempel från aktörer som redan idag driver utvecklingen framåt. Ett tydligt budskap var att Halland har tagit viktiga steg framåt inom cirkulärt byggande. Flera av presentationerna visade också att fokus i allt högre grad har flyttats från vad som behöver komma på plats till hur cirkulära arbetssätt kan omsättas i praktiken.
Från behov till genomförande
Sedan starten har Bruka Halland arbetat för att stärka kompetens, nätverk och samverkan inom återbruk och cirkulär affärsutveckling. Genom utbildningar, webbinarier, expertrådgivning, studiebesök och demoprojekt har företag, kommuner och andra aktörer fått stöd att utforska och utveckla cirkulära arbetssätt.
Faiz Mawlayi och Johanna Andersson från IVL Svenska Miljöinstitutet presenterade resultat från enkäter och expertrådgivning som genomförts inom projektet.
Resultaten visar att återbruk och cirkulära arbetssätt används mer idag än när projektet startade. Fritextsvaren visade en tydlig förflyttning. Där svaren 2024 främst handlade om vilka förutsättningar som behövde komma på plats, handlade svaren 2026 i större utsträckning om hur återbruk och cirkulära arbetssätt kan omsättas i praktiken.
”Frågan har gått från vad som behöver komma på plats till hur vi får det att hända.” - Faiz Mawlayi, IVL Svenska Miljöinstitutet
En slutsats från dagen var att cirkulärt byggande för många aktörer inte längre främst handlar om visioner, utan om hur arbetssätten kan utvecklas, skalas upp och integreras i ordinarie verksamhet.
Bevarande lyftes fram som en nyckelfråga
Ett av dagens tydligaste teman var värdet av att ta vara på det som redan finns.
Sandra Moberg från IVL Svenska Miljöinstitutet presenterade resultat från Potentialstudien, som visar den stora klimatnyttan i återbruk och bevarande. En viktig utveckling under projektets gång har varit att frågan om bevarande har fått ökad uppmärksamhet. Potentialstudien har bidragit till att lyfta frågan och är en av IVL:s mest nedladdade rapporter.
Sandra lyfte också samspelet mellan återbruk och bevarande. Återbruk är ofta svårare än bevarande, men rymmer samtidigt en stor potential. Tillsammans kan återbruk och bevarande bidra till betydande klimatvinster.
Varför river vi fortfarande?
Frågan om varför byggnader fortfarande rivs trots att de ofta har lång livslängd kvar stod i fokus när Ulla Janson från Lunds universitet/LTH tog vid.
Med exempel från forskning och projekt visade Ulla att rivningsbeslut påverkas av många olika faktorer. Ekonomi, verksamhetsbehov, regelverk och tidsaspekter spelar ofta en stor roll i besluten. Finansiella modeller är inte alltid anpassade för att värdera bevarande och cirkulära alternativ, vilket kan bidra till att rivning väljs framför att ta vara på det som redan finns. Samtidigt pekade hon på att klimatutmaningen gör frågan allt mer angelägen.
”Vi säger ofta att vi inte har tid, men tid är allt vi har.” - Ulla Janson, Lunds universitet/LTH
Ulla lyfte också utvecklingen kring Avenyn i Göteborg som ett exempel där forskning och långsiktiga mål för stadsmiljön bidragit till att befintliga byggnader fått leva vidare samtidigt som området utvecklats.
Hon berättade även om ett pågående forskningsarbete som undersöker hur kulturvärden och andra mjuka värden kan värderas och ges större tyngd i beslutsunderlag. Som avslutning lyfte hon den danska principen ”bevar eller forklar”, där den som vill riva en byggnad behöver motivera varför bevarande inte är ett rimligt alternativ. En utveckling som Ulla siade om kan komma att få genomslag även i Sverige.
Samtal, erfarenhetsutbyte och nya perspektiv präglade dagen på Varbergs Stadshotell.
Att förlänga livslängden på det vi redan har
Tommy Thörn från Ytskyddsakademin bidrog med ett mer praktiskt perspektiv på samma fråga.
Han arbetar med att öka livslängden på allt från betong- och stålkonstruktioner till trä- och tegelkonstruktioner. Budskapet var att mycket går att bevara och renovera, förutsatt att man upptäcker problemen i tid.
En återkommande poäng var vikten av inspektion och förebyggande underhåll. Tommy lyfte exempel där byggnader eller konstruktioner föreslagits för rivning utan att skadorna först undersökts ordentligt. Ofta går det att reparera och åtgärda skador om man agerar innan de hunnit bli alltför omfattande.
När återbruk och bevarande fungerar i praktiken
Att bevarande och återbruk också kan fungera i praktiken visades genom RO-Gruppens prisbelönta projekt Vi på Hörnet, som nyligen utsågs till Årets cirkulära projekt 2025 av CCBuild.
Lindha Feldin och Simon Sundin lyfte bland annat vikten av tidig samverkan mellan beställare, arkitekter, entreprenörer och underentreprenörer. Projektet visade också vikten av att synliggöra både klimatnytta och ekonomi i beslutsunderlagen.
Under projektets gång lades mycket tid på att räkna, räkna om och testa olika sätt att räkna på för att få en mer rättvis bild av både klimatpåverkan och ekonomi.
Det konstaterades att vinsterna ofta uppstår när man börjar med att ta vara på det som redan finns. Den största klimat- och kostnadsbesparingen uppnås genom att bevara byggnaden i sig. Därefter finns stor potential i att återbruka material och produkter inom samma fastighet eller mellan fastigheter hos samma fastighetsägare.
Projektet Vi på Hörnet visade hur tidig samverkan och fokus på bevarande kan skapa förutsättningar för både klimatnytta och ekonomisk hållbarhet.
Beställarrollen kan driva omställningen
Ett annat återkommande tema under dagen var betydelsen av beställarrollen.
Charlotta Winkler från Högskolan i Halmstad lyfte den offentliga beställarens roll som möjliggörare i omställningen. Hennes budskap var att offentliga aktörer har ett särskilt ansvar att gå före när nya lösningar ska testas och införas. Genom att skapa efterfrågan, bygga kunskap i branschen och bidra med långsiktighet kan offentliga beställare lägga grunden för den utveckling som krävs för att cirkulära arbetssätt ska få genomslag i större skala. Samtidigt betonades att omställningen inte drivs av enskilda projekt, utan av långsiktiga spelregler, styrning och organisering.
Från ambition till genomförande
De resonemang som Charlotta lyfte underbyggdes också av erfarenheter från aktuella projekt i Halland, där kommuner och entreprenörer arbetar med att omsätta ambitionerna i praktiken.
Alexandra Lindesvik och Jasmine Lindkvist från Halmstads kommun samt Therése Göras från Skanska berättade om arbetet med det nya bygg- och anläggningsprogrammet vid Kattegattsgymnasiet. Projektet omfattar flera konkreta hållbarhetsinitiativ, där återbruk av cirka 3 000 kvadratmeter HDF-bjälklag är ett av de mest uppmärksammade exemplen.
En viktig lärdom var att alla lösningar inte behöver vara färdiga från start. För att kunna hantera osäkerheter och utveckla nya arbetssätt valde Halmstads kommun att upphandla en samarbetspartner tidigt i processen. De lyfte också vikten av att samla rätt kompetenser tidigt och skapa utrymme för gemensamt lärande.
Johanna Thomsen från Varbergs kommun delade erfarenheter från demonteringen av Håstensskolan, ett av projekten som analyserades inom Potentialstudien och har varit ett av Bruka Hallands tre demoprojekt. Projektet resulterade i återbruk både internt och externt, men synliggjorde också flera utmaningar, bland annat när material bedöms lämpliga för återbruk men det finns brist på mellanlagring.
Johanna lyfte också vikten av tid, resurser och tydliga incitament. Ett återkommande budskap var att lärandet i sig har varit en viktig del av projektet och att det viktigaste ibland är att börja göra, synliggöra frågan och bygga erfarenhet för framtiden.
Blicken framåt
Under eftermiddagen riktade deltagarna blicken framåt och utforskade tillsammans nästa steg för en mer cirkulär bygg- och fastighetsbransch.
Diskussionerna kretsade bland annat kring beställarrollen, kunskapshöjande insatser, återbrukshubbar, samverkan mellan aktörer och behovet av långsiktiga strukturer som kan stötta omställningen. Deltagarna diskuterade både vilka förändringar som kan påbörjas redan idag och vilka större initiativ som kan behövas på längre sikt.
Inspelen från workshoparna kommer nu att tas vidare av projektgruppen som underlag för det fortsatta arbetet. Projektet fortsätter under hösten med aktiviteter, samtidigt som workshoparnas resultat bidrar till att identifiera viktiga områden för fortsatt utveckling.
Erfarenheter, perspektiv och idéer möttes när deltagarna tillsammans utforskade vägen framåt för cirkulärt byggande i Halland.
Omställningen mot ett mer cirkulärt byggande handlar inte om en enskild lösning eller aktör. Det krävs samverkan, kunskapsdelning samt vilja och mod att testa nya arbetssätt. Samtidigt visar erfarenheterna från Bruka Halland att det redan finns många goda exempel, värdefulla lärdomar och ett starkt engagemang att bygga vidare på i Halland.
