Varför går klimatarbetet trögt när möjligheterna är stora?
- 7 maj
- 3 min läsning
På EMC:s klimatdag den 22 maj gästar klimatforskaren Mikael Karlsson från Uppsala universitet. Han har arbetat med miljöfrågor inom forskning, näringsliv och civilsamhälle i över 30 år och leder idag en forskargrupp inom klimatledarskap. Parallellt verkar han som rådgivare åt en lång rad både små och stora företag runt om i landet.
I sin forskning intresserar han sig särskilt för varför klimatarbetet ofta går långsamt trots att möjligheterna är stora. Under klimatdagen kommer han bland annat prata om hur små och medelstora företag kan accelerera sitt klimatarbete. Han kommer också lyfta hur klimatomställning kan skapa goda affärer i dubbel mening på en planet i balans.
Här berättar han mer om klimatomställning, affärsnytta och vad som krävs för att gå från ambition till handling.
Vem är du och vad har du för bakgrund?
Jag är klimatforskare på Uppsala universitet. Jag är framförallt intresserad av att förstå varför de går så trögt i klimatarbetet, när möjligheterna är så stora. Tidigare har jag arbetat med de flesta miljöfrågor inom såväl akademin som näringslivet och civilsamhället.
Du ska prata om att accelerera klimatarbetet i företag. Vad är det du vill utmana eller bidra med i den diskussionen?
Det finns många missuppfattningar om klimatarbetet, att det är dåligt för allt ifrån lönsamhet till sysselsättning. Allt är inte alltid enkelt, förstås, men jag vill hjälpa till att krossa de myter som ofta finns.
Hur långt har näringslivet egentligen kommit i klimatomställningen och var ser du att utvecklingen fortfarande bromsas?
Idag är det klimatpolitiken som ofta är flaskhals för att komma längre i klimatomställningen. Alla företag är givetvis inte på banan, men många är det och allt fler växlar upp. Därför är det viktigt att klimatpolitiken utvecklas, och gör det enklare och billigare att avveckla användningen av fossila bränslen och tvärtom.
Vilka hinder ser du oftast hos små och medelstora företag när de försöker gå från plan till handling?
Det finns en rad utmaningar. En första viktig åtgärd är att kartlägga var i verksamheten som en betydelsefull klimatpåverkan uppstår. Det kräver ett visst mått av kunskap. Nästa steg är att göra en åtgärdsplan kopplad till en ekonomisk analys. Ofta finns gott om stöd för sådana insatser att tillgå. Och vissa saker, som att effektivisera energianvändningen är förhållandevis enkla och inte sällan direkt lönsamma. Omvänt uppstår ofta hinder när mål, resurser och ansvarsfördelning är oklara.
Hur stark är kopplingen mellan klimatarbete och affärsnytta eller konkurrenskraft och när blir den tydlig för företag?
Jag skulle säga att den ofta är stark; många företag som ställer om vittnar om stora fördelar. Det gäller inte minst i samband med kundkrav och policyförändringar. Nyttan blir tydlig för dem som mäter vad som sker. Energieffektivisering är ett bra exempel på det.
Vad gör de företag som lyckas ta steg framåt som skiljer dem från andra?
Många integrerar klimatfrågor i kärnverksamheten, med tydliga mål, klar ansvarsfördelning och koppling till affären.
Vad hoppas du att deltagarna tar med sig från din föreläsning på EMC:s klimatdag?
Jag hoppas att de känner ökad motivation att bli ännu mer aktiva i näringslivets klimatomställning, att de får ökad energi att vrida om utmaningar till möjligheter för i dubbel mening goda affärer.
Se till att anmäla dig till årets Klimatdag för att höra Mikael berätta mer!
Årets fokus ligger på vilka hinder som bromsar klimatarbetet och hur kunskap om utsläpp kan användas för att prioritera insatser framåt. Under dagen lanseras årets Klimatbokslut med EMC och det finns möjlighet att få veta mer om satsningen Accelerera Hallands Klimatlyft. Det kommer såklart även finnas möjlighet att ställa frågor och knyta nya kontakter med andra företag och hållbarhetsaktörer.
Mer information och anmälan till EMC:s Klimatdag 22 maj: https://www.emcsverige.se/event-details/emc-s-klimatdag-2026
