Digitala produktpass: vad visar den nya förstudien i Halland?
- 17 feb.
- 4 min läsning
Digitala produktpass är på väg att förändra hur företag arbetar med produktdata, spårbarhet och hållbarhet. För små och medelstora företag kan det låta som ännu ett regelkrav, men i praktiken handlar det om något större: hur data kan bli en strategisk resurs för framtida konkurrenskraft.
Vi pratade med Sophie Charpentier, PhD i fysik och projektledare på Chalmers Industriteknik, som tillsammans med EMC lett arbetet med en förstudie om digitala produktpass, om nuläget, slutsatserna och vad nästa steg bör vara.
Vad är ett digitalt produktpass, DPP, och vad är syftet?
DPP är en del av Förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR). Det är ett digitalt system som samlar och lagrar information om en produkt på ett sätt som gör det möjligt att följa produkten genom hela livscykeln. Syftet är att förbättra hållbar produktion, möjliggöra övergången till en cirkulär ekonomi, till exempel genom att förlänga produkters livslängd och öka material- och energieffektiviteten, att stödja konsumenter i att göra hållbara val samt att stödja myndigheter i att verifiera efterlevnaden.
Hur ser tidshorisonten ut för införandet av digitala produktpass, och när behöver företag börja agera?
Vi förväntar oss att delegerade implementeringsakter, som kommer att förklara vilka datapunkter som krävs för de först prioriterade produktkategorierna, publiceras senare i år, med en implementering som krävs 18–24 månader senare. Även om det exakta innehållet i det digitala produktpasset ännu inte är känt finns det flera steg som företag kan ta redan nu för att börja förbereda sig, och de bör göra det. Ett konkret första steg är att kartlägga den produkt- och hållbarhetsdata som redan finns i företaget. Många har relevant information, men den är ofta spridd i olika system och hos leverantörer. Att skapa överblick över vilken data som finns, var den finns och vad som saknas ger ett direkt värde och gör företaget bättre förberett för både DPP och andra kommande krav.
Kan du berätta lite om omfattningen och vad ni gjort i projektet?
Inom projektet genomfördes intervjuer samt informations- och nätverkstillfällen för att kartlägga var små och medelstora företag befinner sig i sina förberedelser inför ESPR och digitala produktpass. Arbetet kombinerade omvärldsbevakning, dialog med företag och regionala aktörer samt analys av identifierade behov och mognadsgrad.
Vad har varit det övergripande syftet med den här förstudien?
Det övergripande syftet var att skapa en samlad förståelse för vilka utmaningar och möjligheter ESPR och digitala produktpass innebär för små och medelstora företag i Region Halland, samt att lägga en kunskapsbas som kan vägleda regionala stödinsatser och fortsatt arbete inom området.
Nu när förstudien är avslutad, vilka är de viktigaste slutsatserna ni har dragit?
Den viktigaste slutsatsen är att mer arbete behövs. Digitala produktpass kan inte hanteras isolerat, utan behöver ses som en del av en bredare digitalisering av företagens data, processer och värdekedjor. Spårbarhet och tillgång till tillförlitliga produktdata är redan, och kommer i ännu högre grad att bli, en central del i flera olika regelverk. Företag som börjar arbeta strukturerat med digitalisering redan nu står därför bättre rustade, oavsett exakt när kraven träder i kraft.
Hur ser nuläget ut hos små och medelstora företag i Halland när det gäller beredskap, kunskap och mognad kopplat till DPP?
Nuläget hos små och medelstora företag i Halland kännetecknas av låg till medelhög beredskap och mognad kopplat till digitala produktpass. Kunskapen om DPP och kommande krav är ofta övergripande men fragmenterad, och arbetet med produktdata, spårbarhet och digital infrastruktur är i många fall ännu inte systematiskt. Samtidigt finns ett tydligt intresse och behov av stöd för att kunna förbereda sig i tid och på ett strukturerat sätt.
Vilka är de största och mest akuta behoven som förstudien har identifierat hos företagen?
Förstudien visar att de största och mest akuta behoven hos företagen är att öka sin digitala mognad och förstå hur digitala produktdata kan möjliggöra hållbarhet, innovation och konkurrenskraft, snarare än enbart konkret förberedelse för DPP.
Förstudien pekar tydligt på att DPP inte bör hanteras som ett isolerat compliance-projekt. Varför inte och vad innebär det?
Förstudien visar att DPP inte bör hanteras som ett isolerat compliance-projekt, eftersom flera EU-regelverk ställer, eller kommer att ställa, liknande krav på spårbarhet och tillförlitliga produktdata. Genom att arbeta mer samlat med digitalisering och datahantering kan företag återanvända samma system och data för flera ändamål, vilket både minskar framtida anpassningskostnader och skapar bättre förutsättningar för innovation och konkurrenskraft.
Avslutningsvis, vad ser du som nästa steg efter förstudien för regionen och företagen?
Nästa steg efter förstudien är att gå från analys till praktiskt stöd. För regionen handlar det om att etablera en gemensam kunskapsplattform som kan hjälpa företag i deras fortsatta digitaliseringsresa, där DPP och spårbarhet ses som en del av en bredare digital utveckling. En viktig del är att bygga nätverk som möjliggör kompetensbyggnad och samverkan, och som gör det lättare för företag och andra aktörer att hitta varandra för att genomföra piloter och testa lösningar i verkliga miljöer.
Jag ser nästa steg som att skapa förutsättningar för lärande i praktiken. Det innebär att kombinera kunskap, nätverk och konkreta tester, och att säkerställa att det som fungerar också delas vidare, så att fler företag kan ta nästa steg snabbare och med större trygghet.
