Symbios i Halland: Från avfall till affärsmöjlighet

Kan någons avfall bli någon annans affärsidé? Vilka spännande nya möjligheter döljer sig i ett framtida cirkulärt näringsliv där restflöden blir resurser och samarbeten skapar både hållbarhet och lönsamhet? 

Just nu startar projektet Symbios i Halland, som ska ta industriell symbios i regionen till nästa nivå. Linnea Lindkvist från Chalmers Industriteknik och Maria Skutberg från EMC arbetar tillsammans i projektet för att skapa bättre förutsättningar för företag att hitta nya cirkulära affärsmodeller. Projektet pågår mellan 1 september 2025 och 31 augusti 2028 och finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Halland, och drivs av Chalmers industriteknik, Tek kompetens, Högskolan i Halmstad, Falkenbergs kommun, Varbergs kommun, Laholms kommun och EMC.

Vad är industriell symbios?

Maria Skutberg, EMC

Industriell symbios handlar om att utveckla system där restflöden från företag kan tas tillvara och användas på nya sätt i stället för att gå till spillo. 

Förhoppning är att man därigenom kan skapa en hållbar resursanvändning och bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan. För att det ska fungera krävs så klart långsiktiga samarbeten mellan aktörer, så att man bättre kan nyttja resurser som energi, vatten, material, infrastruktur och kompetens. Symbiosen uppstår när företag delar resurser och någons avfall eller restflöde blir den andres råvara.

Linnea Lindkvist, Chalmers Industriteknik

"Genom att samarbeta och dela resurser kan företagen minska sin miljöpåverkan, öka sin resurseffektivitet och skapa en mer hållbar produktion", säger Maria Skutberg.

"Samtidigt öppnar industriell symbios för nya affärsmöjligheter genom innovativa samarbeten och inkomster från biprodukter. På sikt kan det ge både fler lokala arbetstillfällen och starkare relationer mellan organisationer." 

Ett nytt projekt för att rivstarta industriell symbios i Halland

Projektet ska stärka regionens kapacitet att utveckla industriell symbios och skapa bättre förutsättningar för företag att ställa om till cirkulära affärsmodeller, där resurser används mer effektivt och hållbart.

"Genom att vidareutveckla det företagsfrämjande systemet vill vi skapa bättre förutsättningar för näringslivet i Halland att ställa om till cirkulära affärsmodeller. Industriell symbios är en nyckel i denna omställning", säger Linnea Lindkvist. "När regionen går från linjära till cirkulära flöden kan vi möta både globala och lokala hållbarhetsutmaningar, som minskad resursutvinning och påverkan på klimat och biologisk mångfald." 

Symbios i Halland handlar inte bara om tre års projektarbete, utan om att lägga grunden för långsiktiga förändringar. Projektet ska stärka både kompetenser och strukturer så att symbiosutvecklingen kan leva vidare efter 2028. 

"En viktig del av projektet är att utveckla organisationer och strukturer för att stödja symbiosutveckling på regional och lokal nivå", säger Maria Skutberg. "På sikt förväntas det bidra till förändrade värdekedjor och utvecklade värdenätverk där underutnyttjade resurser används mer effektivt." 

Det finns redan fungerande exempel 

I Sverige finns flera inspirerande exempel på industriell symbios. I Sotenäs har man byggt ett nätverk som kopplar samman sjömatsindustrin, biogasanläggningar, vattenbruk och jordbruk – ett samarbete som vuxit fram ur behovet av renare vatten. Nyligen har man också fått tillstånd för en storskalig landbaserad fiskodling.  

I Lidköping samarbetar aktörer inom biogas, livsmedel och energi, och i Frövi används överskottsvärme från Billerud för att driva växthus med storskalig tomatodling. 

Även i Halland finns fungerande exempel.

“Sia Glass frysar värmer upp djursjukhuset i Slöinge. Ett annat exempel är biogasanläggning i Laholm som tar emot gödsel från olika lantbruk och avfall från livsmedelsindustrin. Genom en rötningsprocess framställs biogas. Restprodukten blir biogödsel som levereras tillbaka till lantbruk i södra Halland,” berättar Maria. 

"En förstudie har visat att det finns stor potential i Halland, bland annat inom förbättrad användning av restvärme och processvatten, biogassystem i lantbruket och synergier i den blå ekonomin", säger Linnea Lindkvist. 

Samarbete viktigare än teknik 

En nyckel för att lyckas i projektet är att utveckla de lokala och regionala strukturer som krävs för att stödja symbiosutveckling. En viktig del av projektet är därför att stärka kunskapen så att industriell symbios blir ett naturligt inslag i interaktionen mellan det företagsfrämjande systemet och näringslivet. 

Tekniken är sällan problemet; det är samspelet mellan människor som avgör om symbiosen lyckas. 

"För att lyckas krävs lokala och regionala strukturer som stödjer utvecklingen", säger Maria Skutberg. "En facilitator behövs som kan koppla ihop verksamheter och skapa mötesplatser där företag hittar gemensamma lösningar för sina restflöden." 

Hon betonar att förtroende och långsiktighet är avgörande. "Det handlar ofta om att etablera samarbeten med ömsesidigt beroende och att utveckla affärsmodeller där risk och nytta fördelas i värdekedjan." 

Mot en mer hållbar och konkurrenskraftig region 

På sikt är målet att Halland ska bli en förebild för resurseffektivitet och cirkulärt företagande. 

"Genom industriell symbios kan vi skapa nya affärsmöjligheter, effektivare resursanvändning och minskade utsläpp", säger Linnea Lindkvist. "Det stärker både den regionala konkurrenskraften och näringslivets förmåga att möta utmaningarna inom miljö och energi." 

Projektet ger också möjlighet att identifiera fler konkreta samarbetsformer och innovationer, vilket i sin tur kan leda till ökad sysselsättning och nya sätt att skapa värde, både ekonomiskt och miljömässigt.